Stockholm i mitt hjärta
De senaste dagarna har jag tillbringat i Stockholm där jag bott på Luxgatan på Lilla Essingen. Och ja, det stämmer som de säger i Babel, Stig Larsson sitter där på Rosa drömmar.
Jag har flitigt använt mig av SL de här dagarna, mest buss men även tunnelbana. Där gjorde jag ett par observationer som i mitt tycke är nedslående. Den första är att ingen hälsar på busschauffören .Oftast var bussarna helt fullsatta och av alla som steg på var det kanske en som sa hej. Övriga klev ombord helt inne i sig själva. Jag brukar alltid hälsa och nu gjorde jag det med än mer emfas. Responsen från chaufförerna var oftast glad förvåning.
Min andra observation är att ingen läser, varken böcker eller tidningar. Ljudböcker säger väl någon då. De lyssnar säkert på ljudböcker. Ja, kanske någon gjorde det men de flesta gjorde det inte. Det finns ingen anledning att oavbrutet hålla på och fingra på telefonen om du lyssnar på en bok och det var vad mina medpassagerare gjorde.
En av mina bästa källor till boktips brukar vara Underground New York Public Library där man kan se vad folk läser i tunnelbanan. Det är en av få platser där man inte har bra täckning på mobilerna och människor faktiskt ser ut att vara försjunkna i böcker. Det är ett tag sedan jag kikade in där. Tänk om det är samma sak där! Jag blir faktiskt lite oroad. Sidan verkar inte helt uppdaterad. Så här skriver fotografen Ourit Ben-Haim själv om sitt projekt:
Kommentarer
Trackback