bookish

Tågresan till Göteborg som normalt tar tre timmar tog plötsligt fem på grund av en nedfallen kontaktledning i Falköping. Det gjorde inte så mycket. Tåget stod stilla i Skövde och jag kunde börja min semester med att i lugn och ro läsa Olof Lagercrantz Om James Joyces Odysseus. Jag vet inte om jag blev så mycket klokare. Det känns lite som med Faulkner att man först behöver läsa hela boken och sen börja om igen från början för att ha en chans att förstå något.

 

Att Ulysses utspelar sig en enda dag, den 16 juni 1904, visste jag redan, likaså att huvudpersonerna är Stephen Dedalus och Leopold Bloom samt dennes hustru Molly. Jag har haft mycket god hjälp av Olof Lagercrantz vid läsning av andra böcker, till exempel Conrads Mörkrets hjärta, men här börjar Lagercrantz med att säga att det är svårt, nästan ogörligt att ge läsaren en kortfattad redogörelse för handlingen i romanen. Han nämner den franske författaren och kritikern Larbaud som jämför Ulysses vid en nattlig stjärnhimmel. "Ju längre man stirrar upp i den desto fler stjärnor träder fram." Lagercrantz gör också en annan jämförelse. Han liknar de arton kapitlen vid arton tavlor upphängda i en stor sal där läsaren/åskådaren vandrar fram. Tavlorna/kapitlen hänger ihop men varje tavla är ett drama för sig.

 

Jag oroar mig för att jag kanske inte kommer ihåg tillräckligt mycket av Odysséen för att se sambanden. Lagercrantz berättar att Joyce hade gjort ett schema där paralleller mellan hans roman och Odysséen kunde ses och där de olika kapitlen fått homeriska namn. Molly är Penelope, Stephen Dedalus är Telemakos som söker sin far och Leopold Bloom är Odysseus. Lagercrantz säger dock att det inte är säkert att man som läsare finner minsta likhet mellan Odysséen och romanen. Hur ska detta gå?

 

Kerstin