bookish

 

 

Kapitel 1.

 

- Hoppa då! skriker Felix.

Jasmin står högst upp i hopptornet och tittar ut mot det stilla vattnet. Kvällssolen värmer skönt mot ryggen och lägger ett fint skimmer på vattenytan. Felix, Jasmin, Robin och Petra är och badar vid Linäset. Det är Felix familjs sommarstuga som ligger utanför staden Skövde. Det är ett litet fint rött hus som är upprustat. Precis nedanför finns det en stor gräsmatta som är en perfekt fotbollsplan. Nedanför finns det en liten sjö med en badplats. Vid badplatsen finns det en brygga och ute i vattnet finns det ett hopptorn som Felix och hans pappa byggde när Felix var liten. Närmaste grannarna till Linäset bor fyra kilometer längre bort. Granström heter de. Det är ett gammalt par som nuförtiden bor permanent där ute. Det ryktas om att gubben i huset är psykopat och tanten har 29 katter inlåsta i ett rum. Annars finns det inte några andra grannar inom en mil. Felix, Jasmin, Robin och Petra är bästa vänner. Förut var de fem. Nu är de bara fyra. Runa försvann spårlöst förra sommaren. Igen vet vart hon tog vägen.Hon skulle cykla ut till Linäset för att möta upp de andra och sen dess är det ingen som hört av henne. Polisen hitta hennes cykel i skogen i närheten av Linäset men de gav upp utredningen i vintras eftersom de inte hade några mer bevis.

 

De har spenderat många dagar ute i Linäset som alla andra somrar de senaste åren. Det har varit ett jobbigt år men de fyra kompisarna har bestämt sig för att fortfarande vara tillsammans ute i Linäset. Det har varit en varm sommar med många bad men idag är nog den finaste kvällarna av alla. Jasmin står där uppe i hopptornet och tänker på Runa. Hennes tuffa bakgrund som flykting, hennes diabetes, hennes bröder som var med i stans farligaste gäng och hennes syster som är kvar Syrien. Hon har haft nog med problem. Detta borde inte hänt henne. Jasmin landar i det ljumna vattnet. Dyker en bit sedan simmar hon upp till ytan för att få luft.När hon kommer upp är de andra borta. Hon tittar sig omkring och ser de andra vid bryggan.

 

- Jasmin, kom hit , ropar Robin.

- Vi ska dyka under bryggan, säger Petra glatt. 

Jasmin tittar skeptiskt på bryggan.

- Har jag någon gång berättat om när jag fastnade under en brygga, frågar Jasmin.

-Ja det har du men hallå, man lever bara en gång, säger Felix.

Jasmin skrattar och de simmar under. När de stannar under bryggan för att ta luft ser de en syn som kommer finnas kvar i deras sinnen hela deras liv.

 

Kapitel 2. 

Alla blir helt tysta. Inga andetag hörs från någon. Alla bara står och stirrar. Alla stirrar på den kropp som ligger där. Den kroppen tillhör någon dom kände väldigt väl. Hennes långa mörka hår med dom fina lockarna föll ner runt hennes likbleka ansikte. Hennes läppar är  blå liksom strecket runt hennes hals. Kroppen är inlindad i silvertejp. Fastsurrad med rep. Runa. Runa ligger där. Mördad och fastbunden under en brygga.

Tystnaden bryts av ett ljud. Steg uppe på bryggan.

 

 

Kapitel 3.

Stegen uppifrån bryggan blir högre och högre. Plötsligt stannar stegen upp. Det hörs viskande röster.

- Det måste vara några här, säger en lite grövre mansröst.

- Hur kan du tro det? Det är ju helt dött här, säger en lite pipigare tjejröst.

- Har du nånsin prövat att tänka med din hjärna? Det står fyra cyklar därborta. Eller du kanske behöver glasögon också?

- Käften, säger tjejen med ilska i rösten.

- Men seriöst vad gör vi nu? Om det är någon här kan vi inte hämta henne idag.

- Har du tid imorgon?

- Ja. Möt mig vid det vanliga stället elva imorgon kväll. 

Nu hörs stegen igen och snart är de borta. Jasmin känner en ilning gå längs ryggraden. Robin simmar upp och kikar om de är kvar.

- Ni kan komma upp. Dom är borta. 

- Men vad ska vi göra med Runa då? undrar Petra.

- Ja vi kan ju inte bara låta henne ligga här. Vi måste ringa polisen, säger Jasmin bestämt.

- Vi tar det när vi kommer hem. Vi kan inte stanna här i alla fall, säger Robin.

 De cyklar hem till Jasmin så fort de bara kan. Ingen säger ett ord på hela vägen hem. När de kommit hem till Jasmin låser de in sig på hennes rum.

 - Okej. Vad var det som just hände, säger Petra.

- Ja vi hittade just vår bästa kompis mördad, säger Robin med ironisk röst.

- Ja jag är medveten om det man jag fattar inte bara vad det är som händer.

- Vad ska vi göra nu? Vi borde ringa polisen, säger Jasmin.

- Nej, det ska vi verkligen inte göra.  När Runa försvann la dom ner utredningen efter några månader utan att ens säga till oss. Så polisen går vi inte till. Vi ska klara det här själva. I alla fall ska vi gå dit imorgon kväll och kolla vilka dom där typerna är. Sen får vi se hur vi gör.

- Men tänk om dom har vapen med sig, säger Petra som just nu sitter och gömmer sig bakom en kudde.

- Då får vi väl också ta med det. Men bara som självförsvar. Men dom kommer inte se oss.

- Var ska vi gömma oss då? Frågar Jasmin.

- Vi kan sitta i den gamla träkojan. Där ser man ut mot bryggan och sjön , säger Felix.

- Perfekt, vi möts vid Jasmin klockan åtta.

 

Kapitel 4.

-Så. Nu är det bara att dom kommer. Vi är förberedde, säger Robin när han har packat upp allt man kan tänka sig behöva. 

På golvet i den gamla träkojan ligger det en ficklampa, ifall det skulle hinna bli mörkt innan de är klara. Där ligger det också fyra små fickknivar ifall någon skulle upptäcka att de sitter där uppe och man skulle behöva självförsvar. Jasmin har också packat ner mackor, saft och ett kakpaket om de skulle bli hungriga. Plötsligt hör man en suck från Felix.

- Jag glömde ta med kikarna, mumlar han tyst.

- A men bra. Hur ska vi nu se vad som händer där nere? Suckar Robin.

- Vi har några kikare inne i stugan. Ska jag springa och hämta dom? Frågar Felix.

- Ja. Klockan är bara tio än så länge. Men du får vara snabb.

Tiden går och Felix har inte kommit tillbaka än.

- Var håller han hus? Så lång tid kan det väll inte ta att hämta några kikare, säger Robin argt.

- Vi kanske ska gå och kolla vart... Jasmin avbryts av tysta röster nerifrån gården.

- Schysst ställe det här, säger samma tjejröst som de hörde igår kväll.

- Ödsligt och bra, säger mansrösten. Samma röst som igår.

- Vet du vem som äger stället?

- Ja flickans bästa kompis familj. Jag tror han heter Felix.

Tystnaden är oändlig uppe i träkojan. Ingen vågar ta ett andetag. Runas mördare står under kojan just nu. Eller i alla fall kompanjoner till mördaren. De sa just Felix namn. De vet vem han är. Kanske vet dom också vilka hans kompisar är.

 

 Nu har de kommit fram till bryggans slut. Mannen som bär en stor svart hoddie. Han tar fram en svart sopsäck ur ena fickan. Han ger den till tjejen som också bär en alltför stor svart hoddie. Mannen plockar också upp en kniv och sedan hoppar han ner i vattnet. Han är under bryggan ett tag men sedan kommer han upp och lämnar massa silvertejp på bryggkanten. Han dyker ner igen och kommer sedan upp med en kropp... Runas kropp.

 

 Kapitel 5.

 Efter en kvarts tystnad efter dom gått bryts tystnaden av ett knak nerifrån skogen. Någon klättrar upp på stegen. Alla trycker sig mot väggarna. Ett huvud tittar in i kojan. Felix.

- Felix! Du lever , skriker Petra.

- Ja, ett tag trodde jag att jag inte hade många minuter kvar att leva.

- Vart gömde du dig? , frågar

- Jag satt bakom brevlådorna ute vid gatan. Jag såg hur dom såg ut så jag skulle lätt känna igen dom om jag såg dom igen.

- Bra. Nu går vi till polisen , säger Jasmin bestämt.

 När dom sitter och väntar på polisstationen säger Felix plötsligt.

- Jag kände igen tjejen. Jag tror det var Runas brors förra flickvän.

- Är du säker? , frågar Petra.

- Ja, jag är säker. Hon va med på skolan när vi slutade nian. Men Runa sa att hon gjorde hennes bror till en idiot.

 

En äldre polisman kommer ut från ett kontor. Han ställer sig framför dem och säger:

- Mitt namn är  kommissarie Folke Rohlandsson. Jag jobbar som kriminalkommisarie här på Skövde polisstation. Han visar upp sin polisbricka och ber dem följa med upp på hans kontor. Kontoret är litet. I det finns det bara ett litet skrivbord som är överlastat med papper. Någonstans bakom pappershögarna skymtar man en dator, en telefon och en askkopp.  I resten av rummet finns det en liten soffa, två fåtöljer och ett litet bord. Rummet luktar inrökt och kaffe.  Kommissarie Folke har en stor ölkagge, tjock och mustasch och buskiga ögonbryn. Så ni hade något om Runa Lizons försvinnande?  Kände ni henne? , frågar kommissarien.

- Ja vi var hennes bästa kompisar, svarar Petra.

- Så vad var det ni ville berätta? Frågar kommissarien.

 Robin förklarar allt för kommissarien. Han nickar och höjer ögonbrynen då och då.

 - Så om jag fattar rätt nu så hittade ni Runa när ni var och bada igår. 

- Under bryggan, tillägger Felix. 

- Sedan kom några på bryggan. En kille och en tjej som prata om att det var några där för de såg era cyklar. Vilket var ni. Sedan sa de att de skulle hämta henne imorgon. Alltså idag. Då åkte ni dit för att spionera på dom. Ni såg samma personer ta upp Runas kropp och sedan åkte de iväg.

- Ja så var det, svarar Robin.

- Han ni identifiera deras ansikten något?

- Ja. Jag satt gömd bakom postlådorna vid parkeringen så jag såg deras ansikten. Tjejen var Runas brors ex, säger Felix

 Kommissarien nickar och antecknar.

- Såg du deras bil?

-Ja det var en liten röd gammal bil. Men man såg inte registreringsnumret eller märket på bilen, säger Felix.

 Förhöret fortsätter en halvtimme till. När de är klara är kl cirka två på natten.

- Vi skickar ut en patrull dit ut nu för att kolla spår. Gå hem och sov så hörs vi imorgon.

 När Felix ligger sin säng den kvällen smattrar regnet mot rutan och det hörs muller lång bort. Det piper till i hans telefon. Från okänd avsändare. ”Vi vet att du såg oss snorunge. Håll dig borta annars blir du nästa ”. Den natten sover inte Felix en blund.

 

Kapitel 6. 

Tidigt nästa morgon får alla ett samtal från polisstationen. De möts på polisstationen på direkten. Kommissarie Folke och en till polis möter upp dem i väntrummet. Den här gången får de komma in i ett lite fräschare kontor.

 - Ja vi ville ha hit er så fort som möjligt, säger kommissarie Folke. Detta är min kollega Johan och han jobbar som mordutredare.

- Ja jag som sagt heter Johan och jobbar som mordutredare.  Vi var ute med en patrull igår och kollade brottsplatsen. Vi hittade då en plånbok med ett id-kort så vi undrar om du Felix vill kolla om du känner igen honom, säger Johan.

Felix nickar när han ser kortet.

- Vi åker hem till honom och förhör honom.

- Ni kan stanna här så länge, säger Folke.

 Efter två timmar kommer dom tillbaka. Den här gången har dom med sig mannen på kortet. De låser in honom i häktet och sedan kommer de tillbaka till de fyra kompisarna som har väntat flera timmar. Han var känd från brottsregistret. Knarklangning har han tydligen sysslat med,så det var säkrast att ta med honom in, säger Folke. Felix berättar om smset han fick kvällen innan. Och kommissarien antecknar flitigt. Det verkar som om mordet på Runa börjar utredas.

 Den kvällen sitter Folke och försöker få ledtrådarna att falla på plats. Jasmin berättade innan hon gick att Runas bröder hade affärer med knarkare. Och Robin berättade om psykopaten som var granne med Linäset. Folke tror mer på att det har något med knark att göra. Men hur kom Runa in i det hela? Folkes telefon ringer vid tio tiden på kvällen. Runas kropp har hittats. Den har hittats i skogen nära Linäset. Alltså måste mördarna dumpat kroppen i skogen nån gång efter de hade tagit upp den från bryggan. 

 

 Kapitel 7.

 Nästa dag går Jasmin och Petra hem till Runas familj för att se hur det är med dom har det nuförtiden. De knackar på till huset. De hör fotsteg inne från huset som närmar sig dörren. Dörren öppnas och där står Runas bror. Både Petra och Jasmin blir häpna när de ser honom. Han har rakat av sig allt hår och har piercingar i nästan hela ansiktet. Han har på sig trasiga gamla kläder. Runas vänner har aldrig vågat träffa hennes bröder så mycket eftersom dom har gjort mycket farliga saker och en av dom har suttit inne för misshandel. 

 

- Runa är död så vad gör ni här? frågar han argt.

- Vi kom hit för att träffa eran mamma och pappa, svarar Jasmin.

- Dom bor inte här längre ,säger han.

- Så du har hela huset för dig själv nu eller?  Frågar Petra.

- Det ska du ta och skita i nyfikna skitunge, skriker han och smäller igen dörren.

 - Värst vad han tog det hårt då , säger Jasmin.

- Ja, han kanske saknar Runa.

- Tror du inte han har något med det att göra? Jag menar hans bror har ju liksom suttit inne.

- Plötsligt hörs en smäll.

- Det kom från källaren, säger Petra.

De smyger fram till källarfönsterna. Det hänger gardiner i alla men i ett fönster är det en liten glipa där man kan titta in. De sätter sig på huk och tittar in. Jasmin och Petra tror knappt sina ögon. Nere i källaren är det som en djungel. Det växer gräs överallt.

-Vi borde nog ringa Folke tror jag, säger Petra.

 Folke kommer på några minuter med sig har han en  hundpatrull och fem poliser till. Patrullen går rakt in medan Folke kommer fram till Jasmin och Petra.

- Vi ska se till att det här ordnar sig , säger Folke. Om vi får in honom så kanske det hjälper oss ännu längre.

- Vadå längre? Har ni kommit nån vart än så länge?, frågar Jasmin

- Ja jag satt uppe hela natten med det här och jag tror vi har kommit en bit på spåren. Vi hittade nämligen lite mer spår ute i Linäset. 

 Efter några minuter kommer först två poliser ut med Runas bror och sedan efter dom kommer hans exflickvän ut med ytterligare två poliser. 

 På polisstationen möter de upp Felix och Robin. Folke kommer ut och säger till dom att följa med in på hans kontor.

 

 

 

Kapitel 8.

 

- När vi var ute i Linäset härom kvällen så hittade vi också DNA på bryggan.

Folke tar en paus och tar en klunk vatten.

Det visade sig vara DNA från Granström. Alltså herr Granström. Vi sökte på honom i brottsregistret och han har suttit inne för smugglade av flyktingar. Vilket var passande för detta fallet. Han har nyss blivit utsläppt från psyket. Där var han boende i ett år. Så alltså åkte han in när hon försvann och kom tillbaka när hon hittades. Det var en fördel för knarkligan att utnyttja honom. De ville att vi skulle tro att han hade mördat henne och sedan frusit in henne och sedan åkt in på psyket. Och när han kom till baka så passar det bra för dom att ta ut kroppen igen och sedan lägga den nära Granströms hus. Så då la dom henne vid Linäsets brygga men när de trodde att ingen sett den var de tvungna att lägga den närmare Granströms alltså  i skogen mellan Linäset och Granströms.

- Men hur kom Runa in i det här? Hon var ju helt oskyldig, frågar Jasmin.

- Ja det var hon men tyvärr hade hon än inte så trevlig bror. Han arbetade för de två människorna som ni såg ute i Linäset. Hans kompis och ex flickvän. De ville ha någonstans att odla hasch och Runas bror hade ju hela källaren tom. Först ville inte Runas bror göra det men då tog de Runa som gisslan och hotade med att mörda henne. Han gav med sig i alla fall. De lätt Runa vara några veckor. Sedan ville Runas bror inte ha odlingen i sin källare längre så  då mördade dom henne. Det här är sorgligt men sant, säger Johan.

- Men det är bra för tack vare er hade vi inte haft några ledtrådar att gå på och vi hade absolut inte haft dem häktade, säger Folke.

 På kvällen åker de fyra vännerna ut till Linäset.  När de svänger in på parkeringen möts dem av polisavspärrningar. De går ut på bryggan och tittar ut över sjön. Nu är det slut. Knarkligan sitter bakom lås och bom.

 

 Martin Martin